Migrän är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande attacker av måttlig till svår, ofta ensidig huvudvärk. Värken är vanligtvis pulserande och förvärras av fysisk aktivitet. Tillståndet är ofta åtföljt av symtom som illamående, kräkningar, ljud- och ljuskänslighet samt ibland synstörningar. Migrän är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning globalt sett, särskilt bland kvinnor i arbetsför ålder.

Migrän delas in i två huvudformer: migrän utan aura (den vanligaste formen) och migrän med aura. Aura innebär tillfälliga neurologiska symtom som kan föregå huvudvärken med 5–60 minuter. Vanligast är synfenomen såsom flimmer, sicksackmönster eller suddiga synfält. Auran kan också ge domningar, talsvårigheter eller motoriska symtom.

Patofysiologi

Den exakta orsaken till migrän är ännu inte fullständigt klarlagd, men tillståndet betraktas som en störning i hjärnans excitabilitet – det vill säga en ökad känslighet i neuronala nätverk, särskilt i hjärnstammen och hjärnbarken. Vid ett migränanfall aktiveras ett antal signalvägar som bland annat inkluderar det trigeminovaskulära systemet, vilket leder till frisättning av inflammatoriska neuropeptider såsom CGRP (calcitonin gene-related peptide). Detta orsakar en neurogen inflammation och kärlvidgning i hjärnhinnornas blodkärl – en central mekanism bakom smärtan vid migrän.

Migrän har en stark genetisk komponent. Upp till 70 procent av drabbade har en nära släkting med liknande symtom. Hormonella faktorer spelar också en stor roll – flertalet kvinnor upplever förvärrad migrän i samband med menstruation eller hormonella svängningar.

Diagnostik

Migrän är en klinisk diagnos, där läkaren baserar sin bedömning på patientens berättelse, mönster av symtom, och uteslutning av andra orsaker till huvudvärk. Bilddiagnostik som CT eller MR behövs sällan, men kan övervägas vid nytillkommen eller förändrad huvudvärk, särskilt hos äldre eller vid misstanke om annan underliggande orsak.

Migrän är en kronisk men varierande sjukdom. För vissa är anfallen sporadiska och lindriga, medan andra har täta och svåra anfall som påverkar livskvaliteten. Behandlingen syftar till både att lindra akuta anfall och att minska frekvensen genom förebyggande åtgärder. 

Vilka symtom har migrän?

Migrän kan ge ett brett spektrum av symtom som ofta varierar mellan olika individer och även mellan olika anfall hos samma person. Ett migränanfall utvecklas vanligtvis i flera faser, även om inte alla alltid upplever dem alla.

Prodromalfasen uppträder timmar till ett dygn före huvudvärken. Denna fas kan innebära en subtil känsla av att något är på gång i kroppen. Vissa beskriver en plötslig trötthet, koncentrationssvårigheter eller förändrat humör. Andra märker av ökad känslighet för ljus eller ljud, stelhet i nacke och axlar eller en annorlunda aptit.

Aurafasen förekommer hos ungefär 15 till 20 procent av personer med migrän. Aurafasen innebär tillfälliga neurologiska symtom som utvecklas gradvis och vanligtvis varar mellan fem minuter och en timme. Det vanligaste symtomet är synrubbningar, såsom flimrande ljus, sicksackmönster eller suddiga synfält. En del upplever även domningar i ansikte, armar eller ben, talsvårigheter eller svårigheter att hitta ord. I sällsynta fall kan balansen påverkas eller muskelsvaghet uppstå. Aura följs oftast av huvudvärken men kan i vissa fall uppträda utan efterföljande smärta.

Huvudvärksfasen är den mest kända och påfrestande delen av migränanfallet. Värken är ofta ensidig men kan också växla sida eller upplevas dubbelsidig. Den beskrivs som pulserande eller dunkande och förvärras vid fysisk aktivitet. Ofta förekommer samtidigt illamående, kräkningar, överkänslighet för ljud och ljus samt ibland för dofter. Värken kan vara i allt från fyra timmar till tre dygn om den inte behandlas. Vissa upplever även tarmbesvär eller svettningar.

Postdromalfasen, ibland kallad migränbaksmällan, är den fas som följer efter huvudvärken. Här beskriver många en kvarstående trötthet, diffus värk i kroppen och svårigheter att fokusera eller samla tankarna. Även ett förändrat stämningsläge är vanligt – vissa känner sig lättade, andra nedstämda eller emotionellt dränerade. Denna fas varar oftast i ett till två dygn.

Egenvård för att förebygga anfall

Regelbunden sömn
Att hålla en stabil dygnsrytm och undvika både sömnbrist och översömn är viktigt. Många migränpatienter reagerar på störningar i sömnmönstret.

Regelbundna måltider
Undvik långa fastor och se till att äta på regelbundna tider. Ett jämnt blodsocker kan minska risken för migränanfall.

Vätskeintag
Att dricka tillräckligt med vatten under dagen minskar risken för uttorkning, som är en vanlig utlösande faktor.

Motion och rörelse
Lätt till måttlig fysisk aktivitet, exempelvis promenader eller yoga, har i många fall en förebyggande effekt. Däremot bör hård träning under pågående anfall undvikas, eftersom det ofta förvärrar symtomen.

Stresshantering
Migrän utlöses ofta i samband med stress – eller efter en stressperiod. Avslappningstekniker, meditation, andningsövningar eller KBT-baserade metoder kan hjälpa till att minska anfallens frekvens.

Identifiera och undvik triggers
Vanliga triggers är starka dofter, flimrande ljus, vin, ost, choklad, hormonella förändringar och förändrade rutiner. Att föra dagbok över när anfallen kommer kan hjälpa till att identifiera mönster och möjliga orsaker.

Tips för att lindra anfall

När ett migränanfall bryter ut kan det vara till hjälp att omedelbart söka en lugn och dunkel plats där kroppen får chans att återhämta sig. Det kan göra stor skillnad att vila bort symtomen i en mörk, tyst och svalt rum – sömn i ett tidigt skede kan ibland avbryta anfallet helt. Vissa upplever lindring genom att lägga en kall eller varm kompress mot pannan eller nacken, eftersom temperaturpåverkan dämpar smärtreaktionen i nerver och blodkärl.

Många upplever att en liten mängd koffein, till exempel en kopp kaffe eller te, tidigt i anfallet bidrar till smärtlindring – samtidigt som det är viktigt att undvika större doser koffein eller alkohol, som kan förvärra eller förlänga attacken. Lika viktigt är att vara i ett lindrigt vibrationsläge: fysisk aktivitet bör undvikas, medan långsamma och djupa andningsövningar eller mild guidad avslappning hjälper kroppen att återgå till vila.

Det är också bra att ha tillgång till en huvudvärksdagbok där man noterar symtomen, vad man provat för egenvård och vilken effekt det fått. Det underlättar förståelse för egna mönster och underlag för diskussion med vården. Ibland kan även mikropauser med maximal vila mitt under ett anfall vara effektiva – gärna i kombination med medveten avkoppling och enkel stretching där det känns bra, som till exempel lätt nack- eller axelrörelse.

Behandling och när kan vi komma med in i bilden?

När man söker hjälp för migrän börjar vården ofta med att skapa en helhetsbild av symtomen. En huvudvärksdagbok är ett värdefullt verktyg där man noterar hur ofta anfallen kommer, hur länge de varar, vad som utlöser dem och hur man har behandlat dem. Det ger en tydlig grund för både diagnostik och uppföljning.

Vid lätt till måttlig migrän rekommenderas ofta receptfria smärtstillande läkemedel som paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen eller naproxen. Om illamående är ett dominerande symtom kan man ibland lägga till ett läkemedel mot just det. För en del räcker denna behandling väl, särskilt om den tas tidigt i anfallet och kombineras med vila i ett mörkt och tyst rum.

Vid svårare anfall eller om de receptfria läkemedlen inte ger tillräcklig lindring kan läkare skriva ut så kallade triptaner, en läkemedelsgrupp som utvecklats specifikt för migrän. Dessa läkemedel finns som tabletter, nässpray eller injektioner och fungerar genom att påverka blodkärlen i hjärnan och dämpa den inflammatoriska respons som orsakar smärtan. Triptaner kan vara mycket effektiva, men bör användas med försiktighet och inte oftare än några gånger i veckan.

Om migränanfallen blir täta – till exempel flera gånger per månad – kan förebyggande behandling bli aktuell. Då används läkemedel som betablockerare, vissa antidepressiva medel eller blodtrycksmediciner i låg dos. Dessa tas dagligen under längre tid för att minska både antalet anfall och deras intensitet.

Om dessa behandlingsformer inte ger tillräcklig lindring, eller om migränen är kronisk – det vill säga om man har huvudvärk minst 15 dagar per månad, varav minst 8 dagar med migrän – kan behandling med botulinumtoxin vara ett alternativ. Det är här vi kommer in i bilden.

Hos oss har du möjlighet att behandla kronisk migrän med botulinumtoxin, ibland kallat medicinsk botox. Behandlingen innebär att små mängder av ämnet injiceras i specifika muskelgrupper kring panna, tinningar, bakhuvud och nacke. Syftet är att blockera smärtsignaler och minska spänningar som triggar anfallen. Behandlingen görs enligt ett standardiserat protokoll och upprepas ungefär var tredje månad.

Botulinumtoxin har visat god effekt hos många med svår migrän, särskilt när andra behandlingar inte fungerat tillräckligt. Den är också väl tolererad, med få och oftast milda biverkningar, såsom lokal ömhet eller en tillfällig känsla av tyngd i pannan.

Vi arbetar utifrån vetenskapligt stöd och följer nationella riktlinjer. För att avgöra om botox är rätt för dig gör vi alltid en medicinsk bedömning före behandlingsstart. Vår målsättning är att erbjuda ett tryggt och professionellt alternativ för dig som behöver mer än det som traditionell primärvård kan ge.

Hur går behandlingen till?

Hos oss på Elyra Kliniken tar vi emot dig som har svår eller kronisk migrän och som vill undersöka möjligheten till behandling med botulinumtoxin, ofta kallat medicinsk botox.

Din resa börjar med att du skickar in en egenremiss till oss. Vi går noggrant igenom dina symtom och tidigare behandlingar för att kunna avgöra om botox är rätt alternativ för dig. Detta gör vi vid ett kartläggande läkarbesök där du träffar en läkare med särskild kompetens inom migränbehandling. I vissa fall kan vi även begära kompletterande uppgifter, exempelvis från din huvudvärksdagbok eller tidigare vårdkontakter.

Om det visar sig att botoxbehandling är lämpligt i ditt fall, bokar vi in en tid för själva behandlingen. Själva injektionen genomförs av en särskilt utbildad läkare eller sjuksköterska med lång erfarenhet av just botox vid migrän. Behandlingen följer en standardiserad metod där små mängder botulinumtoxin injiceras i utvalda muskelområden på huvudet, nacken och axlarna – helt enligt gällande medicinska riktlinjer.

Efter behandlingen följer vi upp din effekt över tid och erbjuder fortsatt stöd vid behov. Vår ambition är att du ska känna dig trygg, informerad och väl omhändertagen i varje steg.

Välkommen till oss på Elyra Kliniken – vi hjälper dig ta kontrollen över din migrän.